Professor Sverker Sörlin, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.
Tittel på forelesningen: Kunskapspolitik med mänskligt ansikte – är det möjligt?
Abstract
Vi lever i ett kunskapssamhälle, sägs det. I alla fall är det vad samhällets ledande företrädare säger sig önska. Det är svårt att vara emot kunskap. Vi som gillar upplysning och individens frigörelse måste också gilla kunskap. Kunskapssamhället har en kunskapsekonomi och där lyckas de med kunskap bättre. Samtidigt är kunskap ojämnt fördelad, trots att vi länge haft obligatorisk skola. Ojämlikheten är social och global. Hur ojämn kan den vara och samhället ändå vara ett kunskapssamhälle? Och vilken kunskap räknas i kunskapssamhället? All kunskap är inte användbar i kunskapsekonomin, men betyder det att den inte är värdefull? Vad skall vi göra med begrepp som visdom, insikt, reflexion, empati eller rentav tro? Hur förhåller sig kunskap till olika former av social handling? Är kunskap riktningslös eller är kunskap mer värd om den är kopplad till en idé om vart samhället bör gå och varför? Är kunskap abstrakt och immateriell eller är den i själva verket kopplad till tingen och världens tröghet? Vad betyder det i så fall att ha kunskap? Och hur skulle en kunskapspolitik se ut som tar hänsyn till kunskapens materialitet?